lördag, augusti 29, 2009
Tandlossning och skotträning
Blandat
Stor & Liten
onsdag, augusti 26, 2009
Vaccinerad
Mayaa tyckte nog det var rätt fräckt att besöka veterinären, eftersom hon fick ett grisöra medan vi väntade. Bästa platsen att tugga på det var tydligen på vågen!
Det medförde att vi nu vet att hon väger 12,4 kg.
Det känns när man bär henne i trapporna. Ibland får hon ta några trappsteg själv och hon kan nu gå både uppför och nerför i trappor.
Men åter till veterinärbesöket. Anna, som veterinären heter, hörde sig även för om hur Mayaa mår och gjorde en liten kroppskontroll, kollade hull, tänder, lyssnade på hjärtat och så. Allt var bra - skönt!
tisdag, augusti 25, 2009
Träning
1. Sovmorgonträning - börjar funka fint, i alla fall så länge Mayaa får komma upp i vår säng på morgonkvisten.
2. Inte sno mattes frukost från bordet - hmm.... en bit kvar till ett ointresse för vår frukostmat. Däremot tar Mayaa numer ner framtassarna från vad de nu står på när man säger till (oftast). Framsteg!
3. Koppelträning på väg till centrum - detta gick mycket bra. Mayaa har börjat förstå hur hon ska lura av matte godis när hon går i koppel =)
4. Miljöträning i centrum - MVG! Vi gick till samma ställe som Gustav gick till förra gången och Mayaa var precis lika lugn och cool nu som då. Hon betedde sig först som jag hade väntat. Satt och nyfiket kollade in allt som hände omkring henne. Vi började med lite skvallerträning men efter en stund var det dags att inte bry sig tyckte matte. Mayaa hakade på och gjorde nåt jag inte hade väntat mig - lade sig ned och bestämde sig för att somna! Mitt bland bilar, mopeder, cyklister och folk som gick på stan, ganska nära ett utecafé som spelade musik och med en lastbil runt hörnet som lastade grejer. Är hon inte hur cool som helst? tycker en stolt matte!
5. Åka ny bil (Emilias) och vänta med Emilia och Lyra medan matte hämtade ut den egna bilen från service - att åka bil gick bra, som väntat och även att bli lämnad hos någon annan när matte gick iväg. Emilia berättade i och för sig att Mayaa började bita i hennes tår men då lyfte hon upp henne till Lyra i bakluckan och där trivdes hon. Ingen gråt för att matte gick heller!
6. Ensamhetsträning - Vi har inte kommit så långt vad gäller ensamhetstäning. Hög tid att börja ordentligt. När Mayaa och jag kom hem efter dagens utflykter var Mayaa mycket trött och jag varm och i behov av en dusch. Jag stängde in Mayaa i sovrummet med ett tuggben och gick till badrummet. En gång var hon på dörren för att försöka komma ut men ingen gråt eller klagan. När jag kom tillbaka efter duschen låg hon på sängen och tuggade, inte på tuggbenet men på ett par hörlurar som hon fått tag på på nåt sätt! Jag bytte mot tuggbenet, klädde på mig, stängde dörren och gick för att fixa lite lunch till mig. När jag öppnade dörren igen hade Mayaa somnat i vår säng och där ligger hon än. Ganska bra utfall måste jag nog ändå säga.
Mayaa lär nog sova ett tag till, så mycket som vi har tränat idag! Nu fattas bara husse som är i London över dagen.
Tidningstjuv!
måndag, augusti 24, 2009
Solstrimmor
Hemma i stan igen
Efter en vecka i Värmlandsskogarna är vi tillbaka i Uppsala igen. Mayaa blev påtagligt glad att komma hem igen men det var bums i säng, eftersom vi kom hem mitt i natten.
Igår när vi vaknade upp hade de tvåbenta ingen frukost hemma, så efter att Mayaa hade ätit sin tog vi drive-in-frukost på McDonald's och åkte till skogen och avnjöt bagels i solen. Mums!
Denna vecka jobbar Gustav och Lina är hemma. Imorse tog Mayaa längsta sovmorgonen någonsin. Hon släpade sig upp när matte sa att det var mat men åt ingenting. Vårt matvrak matvägrade! Däremot han hon kissa inne två gånger för att matte inte var snabb nog. Efter det var Mayaa rätt nöjd och lade sig och sov medan matte åt frukost. Hon sov till kl 11! Har aldrig hänt förut. När hon då vaknade var hon vrålhungrig (såklart) och mycket pigg och leksugen.
Vi hade bestämt playdate med Lyra, en 2-årig ridgeback ett kvarter bort och Lina och Lyras matte Emilia satt i trädgården på Emilias bakgård och tittade när hundarna lekte. Förra gången de sågs tyckte Lyra att Mayaa var ganska äcklig men nu var hon intressant. Det var gulligt att se hur Lyra lade sig ned och lekte med Mayaa för att Mayaa skulle komma i jämnhöjd! Mayaa fick även jaga Lyra men var förstås inte snabb nog och började gny och skälla när hon aldrig hann ikapp. Den lugnare ligg-leken passade bättre!
Tyvärr finns inga bilder från denna träff men däremot kommer lite gott och blandat från andra tillfällen.
måndag, augusti 17, 2009
Long time - no blogg
Hon gör de vanliga sakerna som växer, äter, leker, sover, gör toalett inomhus och utomhus.
Hon tycker dessutom att det är kanon att hoppa upp med framtassarna på bänkar, stolar och bord för att bättre få en överblick över vad som finns där - förhoppningsvis ätbart. Matte och husse blir arga och säger till men Mayaa bara tittar oss i ögonen, viftar på svansen och ser ut som om hon förväntar sig godis från oss, eftersom bordet inte erbjöd nåt. Mycket beröm när alla fyra tassar är på golvet men det där med att alltid hålla kvar dem där är det en bit kvar till att uppnå.
Mayaa har fått många smeknamn som sötnosen, lilla loppan, maysan, mays (en gång), finhunden, lilla vän, lillrumpa, pirayan, matvraket och många fler därtill. Hon lyssnar dock förvånansvärt väl till Mayaa och kommer alltid och undantagslöst när man ropar på henne! Glatt galopperande fram till oss och svansen går som en piska när hon får en godis.
Vi ska njuta av dessa perfekta reaktioner på inkallningssignal så länge det varar. Har en känsla av att vår tuffa, nyfikna lilla tjej snart kommer att upptäcka att världen inte alls är så läskig att upptäcka på egen hand...
Att vår lilla dam är en bestämt ung dam förstod vi tidigt. Hon berättar tydligt och klart vad hon tycker om saker och ting. Variationen är stor och det sträcker sig från att "prata" när hon stolt kommer och visar att hon kan bära, till skall när hon vill få igång Linas systers labradorer att leka, till yl/gnäll när hon tycker att maten/godbiten borde ha kommit för länge sen, till riktiga morrningar när vi t.ex. lyfter henne när hon inte är på humör.
Tillsammans med dessa djävulusiskt vassa valptänder kan hon ibland vara ett veritabelt monster när hon är på humör. Man kan bli så arg när det gör så ont! Men det enda som i de lägena hjälper är att vara lugnare än lugn och strunta i hennes utbrott. När allt kommer omkring, kommer utbrotten endast när hon är övertrött och inte riktigt har hjärnan med sig för att tolka verkligheten.
Sanning att säga använder hon dock munnen och tänderna till allt. Vi får många pussar men lika många hål på kläderna. För att vara så snabblärd på så mycket tycker vi att hon är förvånansvärt långsam att förstå att det gör ont när hon biter i oss. Vi har börjat med systematisk hanteringsträning där hon får förstärkning varje gång hon väljer att inte bita i oss och det har hon fattat snabbt. Allt där godis är inblandat fattar hon fort! Vi klipper klorna ungefär var tredje dag och de senaste gångerna har hon legat mycket still och bara väntat på berömet och godiset. Det är superskönt att klippa klor under de omständigheterna!
En hit jag kan rekommendera (men inte för mycket för att det innehåller socker) är böcklingpastej! Mayaa lärde sig "gå och lägg dig" (på hennes filt) på endast två träningstillfällen när den var framme =) Böcklingpastej finns på tub, vilket är mycket praktiskt både att ha i fickan och för att man kan portionera ut både små och stora mängder om man vill. Vi hade tänkt oss leverpastej, som finns i samma typ av förpackning men det fanns inte i den affären, så vi provade böckling istället. Funkar mycket bra!
Mayaa är också en riktig myshund! Hon älskar att gosa och sitter gärna i knät och ömsom gosar, ömsom hämtar lite ny kraft och ömsom somnar. Hon stryker sig också som en katt mot benen och vill gärna gå mellan benen, så att båda sidorna kan strykas samtidigt! Hon buffar också med huvudet mot armen för att komma under och kunna lägga huvudet i knät.
Mayaa älskar att leka och den bästa leken är att hitta saker att bära och bita på. Vi försöker uppmuntra henne att bära på så mycket som möjligt men ibland kan det bli lite magstarkt när hon hittar ett äckligt papper i parken som man inte vill veta var det har varit, ett halvt torkat och ingrusat tuggummi, en förhårdnad fågelbajs. Det är bara att hålla god min och byta mot en godbit. Det värsta är ändå när hon hittar chokladpapper, för man vet aldrig om det är nåt kvar (vilket det har varit en gång, fast Mayaa inte fick något i sig).
Hon är även lite av en skofetischist och norpar gärna skor som hon stolt bär iväg och sen biter på för allt vad hon är värd tills vi hinner ikapp. Hemma står numera alla våra skor bakom stängd dörr.
Hon älskar även att vara i skogen och är en riktig liten skogsmulle eller för all del scout. Alltid redo och visst överlever man i skogen, eftersom det mesta går att äta. Bär går inte av för hackor och Mayaa har redan upptäckt tjusningen med hallon, smultron, krusbär, vinbär och blåbär. För att inte tala om äpple, nektarin och morot. De senaste kanske inte så vanligt förekommande i skogen. Kattmat går inte heller av för hackor och då kommer jag in på Mayaas stora obesvarade kärlek - Smilla.
Smilla är Linas föräldrars kattunge, som inte är speciellt förstjust i hundvalpar. Smilla är väldigt nyfiken på Mayaa - på avstånd. Så fort Mayaa kommer för nära morrar och fräser hon och slår med tassen (klorna in än så länge) om hon kommer åt. Och Mayaa är helt förälskad. Hon viftar så hårt på svansen när hon ser Smilla att den går som en propeller. Hela kroppen är med i rörelsen, så att hela Mayaa ser ut som en levande makaron. Och hon gör allt för att Smilla ska smälta. Hon inviterar till lek, hoppar, springer, hämtar en leksak, skäller (det gillar inte Smilla!), låter, åmar sig och kråmar sig och gör sig till. Hon vill så gärna och Smilla bara tittar från den högre plats där hon har placerat sig, fräser och ger sig av när Mayaa blir för jobbig. Mayaa ger sig då genast fram till platsen där Smilla nyss låg och nosar och nosar och viftar hela tiden på svansen.
Det kommer nog ta ett tag innan det här hat/kärlek-förhållandet hittar en balans.
Nu är vi i norra Värmland på semester och här finns även Linas systers labradorer, Alba och Zorro som är 5 år. De är de perfekta hundarna med tanke på Mayaa. De tålmodiga och snälla, bryr sig inte om Mayaa när hon håller på men säger ifrån när hon går över gränsen. De låter henne upptäcka saker själv men håller hela tiden koll, speciellt Alba som är som en mamma. Zorro är godmodig men kan säga ifrån på skarpen när Mayaa biter för hårt i hans svans eller försöker ta hans sak. Alba är den som leker mer med Mayaa och hon balanserar hela tiden mellan lek och fostran, "kom igen nu leker vi och har kul men du får inte ta dig några större friheter, få så gör man inte när man är en liten plutt som du". Mayaa får sova hos dem men inte alltid och hon kollar hela tiden in vad de gör. Därför är det också så skönt att Alba och Zorro är trygga vuxna hundar som inte besitter några rädslor eller hetsar upp sig i onödan. Eftersom Mayaa naturligt är så nyfiken och framåt är det roligt att hon kan fortsätta utvecklas så även med eller med hjälp av andra hundar.
Ett typiskt Mayaa-beteende är detta: igår hittade hon en sopkvast som stod i hallen och självklart tänkte Mayaa att det bästa sättet att hantera den är att bita i borsten. Hon satte igång med liv och lust och drog till, så att hela kvasten välte och ramlade ut genom dörren. Mayaa blev förvånad och hoppade undan men var strax på den igen - det var ju lättare nu när den låg ner!
Detsamma gäller damsugaren, stora väskor, plåt på marken m.m. En gång råkade ett kompostgaller välta över henne (undrar varför, kan det ha haft nåt att göra med Mayaas sätt att attackera saker med tänderna?) och visst blev hon rädd men så fort hon hade hoppat undan och gallret hade hamnat på golvet klev hon resolut på det och började nosa (hon letade efter godis p.g.a. att hon tidigare hade fått köttbullar på gallret).
Nu får det vara nog för den här gången. Nästa gång utlovas bilder.
söndag, augusti 02, 2009
Växer
torsdag, juli 30, 2009
Nya bekantskaper
Ny katt, första spåret, första pet-flaskan...
Mayaa springer iväg längs stigen vi nyss gick på
Hemma på innergården igen hittade Mayaa sin första pet-flaska och den var knepig att greppa men rolig att försöka få tag på!
Nu kan jag lova att Mayaa är trött! Hon sover djupt, utsträckt i soffan och det är otroligt att man kan vara så lång när man fortfarande är så liten =)
Människokännare?
Efter en hel dags fotande tycks det stå klart att dessa två bilder representerar kvinnans naturliga min.
Det som oroar mig är att Mayaa tycks falla för deras bluff, då det förefaller som hon trivs i deras sällskap, skrämmande!!
Här ser vi en bild på mannen iklädd ett damcykelsadelskydd som legat ute hela fjolårssäsongen. Han tycks spela tärning med Mayaa och av bilden att döma verkar det som att han har spelat av henne sitt halsband. Oroväckande!
Mannen kan även inta andra former.
Publicerat av en orolig medmänniska
onsdag, juli 29, 2009
Godisskapande eller incitamentskarameller eller Mayaaköttbullar
Dag 1 kontra dag 5
söndag, juli 26, 2009
Dag 2
lördag, juli 25, 2009
Dag 1 - Hemma!
Äter med god aptit
Leker mycket med husse o matte och leksakerna
Sover ännu mer
Kissar o bajsar ute
Har kissat inne en gång
Har nosat upp godis
Har gjort kontaktövningar
Har gått sista trappsteget i trappen
Har påbörjat livet som kuddhund
Mayaa har nu kommit till Uppsala och har officiellt blivit stadshund.
Ett drygt dygn har gått och hon är hur charmig och mysig som helst - en riktig liten pussgurka! Hon är framåt och kavat och har tagit det mesta med att byta hem med ro.
Men det finns förstås läskiga saker här i stan, som t.ex. en massa bilar som kör fort på gatan. Parken precis bredvid är invigd som toalett och lekplats. Hon kissar utan vidare varje gång vi tar ut henne och har inte heller haft något emot att göra nr 2 där =)
Hon vill helst vara nära oss hela tiden men galloperar även iväg i lägenheten med den leksaken som är rolig för tillfället. Idag gick hon t.o.m. och lade sig i köket i sin säng och somnade när vi var i vardagsrummet. Hon sover även gärna i soffan på och mellan en massa kuddar! Det känns skönt att hon redan har gjort sig hemmastadd i lägenheten.
Mayaa är glad och positiv och svansen går i ett!
Men hon kan även säga ifrån när något inte är precis som hon tänkt sig =) Hon kan yla så det låter även om det är mycket kort. Det verkar vara allt ifrån "jag känner allt doften från matskålen och vill ha mat NU" och "jag ligger inte i riktigt i rätt position, suck, jag måste ändra ställning". Vi försöker dock undvika att förstärka detta beteende, eftersom vi vill ge henne uppmärksamhet på andra premisser. Exempelvis ögonkontakt. Vi prövade kontaktövning med godis idag och oj, vad fort hon fattade! Redan vid andra övningstillfället förstod hon att nånting krävdes för att få godisen och tredje gången vi övade hade hon fattat galoppen. Det var ögonkontakt gång på gång.
Hon verkar hittills vara ett matvrak och äter med god aptit och vill mer än gärna ha våra godisar. Hon blev MYCKET intresserad när vi lade ut godis på köksgolvet som hon fick leta upp. Hon gick sen tillbaka flera gånger för att kolla att hon verkligen hade hittat alla bitar!
Vi är sååå glada att vi har fått förtroendet att ansvara för den här underbara lilla krabaten. Tack snälla Helena och Marcus! Mayaa är en liten guldklimp!