lördag, augusti 29, 2009

Tandlossning och skotträning


Mayaa har tappat en kindtand i underkäken på vänster sida. Hon tuggade på en vanlig tuggrulle (hoppressad kohud) i sängen när Lina upptäckte att det låg en tand bredvid. Inspektion i Mayaas mun bekräftade misstanken om tandlossning. (Dålig bild, jag vet, mobilkamera återigen).

Är det normalt att mjölktänderna börjar lossna så här tidigt?
I övrigt har vi idag varit på utecafé och miljötränat med Emilia och Lyra. Gick hur bra som helst som det brukar. Mayaa satt först och tittade på saker och folk och fick sen komma upp i famnen där hon somnade.
Emilia och Lyra följde även senare med till utkanten av en skjutbana där det först inte hände någonting, utom att Mayaa försökte få igång Lyra att leka. Sen kom det en del pistolskott och Mayaa hörde dem men blev inte det minsta rädd eller upprörd. Lyra (som är helt skottoberörd) och böcklingpastej gjorde nog sitt till! Tack Emilia för att vi fick "låna" Lyra! Till slut blev det nästan en spänd förväntan - varje gång det kom ett skott levererades godis. Mayaa väntade fint sittande och tiggande =)
Efter en stund upphörde skotten och vi gick och satte oss och myste i solen.
Allt som allt en mycket lyckad första riktiga skotträning! Vi är väldigt nöjda!

Blandat

Vi har varit på middag hos Linas syster. Mayaa är verkligen en knähund! Igår var vi och chillade i parken och sen träffade vi Lyra som har blivit som Mayaas storasyster. I en sekund satt de båda stilla uppe på ett utebord och tittade åt samma håll - men en sekund räcker om man är beredd med kameran (obs mobilkameran, därav de oskarpa bilderna) =)
I famnen på Johanna
Mayaa hänger i parken



Stor & Liten

onsdag, augusti 26, 2009

Lite trött...

Lite trött efter dagens strapatser. Passar på att ta en tupplur medan husse jobbar.

Vaccinerad

Nu har vi varit hos vår jättegulliga veterinär och sköterska på Årsta Djurklinik och Mayaa har fått 12-veckorsvaccineringen. Milstolpe!

Mayaa tyckte nog det var rätt fräckt att besöka veterinären, eftersom hon fick ett grisöra medan vi väntade. Bästa platsen att tugga på det var tydligen på vågen!
Det medförde att vi nu vet att hon väger 12,4 kg.
Det känns när man bär henne i trapporna. Ibland får hon ta några trappsteg själv och hon kan nu gå både uppför och nerför i trappor.

Men åter till veterinärbesöket. Anna, som veterinären heter, hörde sig även för om hur Mayaa mår och gjorde en liten kroppskontroll, kollade hull, tänder, lyssnade på hjärtat och så. Allt var bra - skönt!

tisdag, augusti 25, 2009

Träning

Idag har Mayaa och jag (Lina) tränat en massa:

1. Sovmorgonträning - börjar funka fint, i alla fall så länge Mayaa får komma upp i vår säng på morgonkvisten.

2. Inte sno mattes frukost från bordet - hmm.... en bit kvar till ett ointresse för vår frukostmat. Däremot tar Mayaa numer ner framtassarna från vad de nu står på när man säger till (oftast). Framsteg!

3. Koppelträning på väg till centrum - detta gick mycket bra. Mayaa har börjat förstå hur hon ska lura av matte godis när hon går i koppel =)

4. Miljöträning i centrum - MVG! Vi gick till samma ställe som Gustav gick till förra gången och Mayaa var precis lika lugn och cool nu som då. Hon betedde sig först som jag hade väntat. Satt och nyfiket kollade in allt som hände omkring henne. Vi började med lite skvallerträning men efter en stund var det dags att inte bry sig tyckte matte. Mayaa hakade på och gjorde nåt jag inte hade väntat mig - lade sig ned och bestämde sig för att somna! Mitt bland bilar, mopeder, cyklister och folk som gick på stan, ganska nära ett utecafé som spelade musik och med en lastbil runt hörnet som lastade grejer. Är hon inte hur cool som helst? tycker en stolt matte!

5. Åka ny bil (Emilias) och vänta med Emilia och Lyra medan matte hämtade ut den egna bilen från service - att åka bil gick bra, som väntat och även att bli lämnad hos någon annan när matte gick iväg. Emilia berättade i och för sig att Mayaa började bita i hennes tår men då lyfte hon upp henne till Lyra i bakluckan och där trivdes hon. Ingen gråt för att matte gick heller!

6. Ensamhetsträning - Vi har inte kommit så långt vad gäller ensamhetstäning. Hög tid att börja ordentligt. När Mayaa och jag kom hem efter dagens utflykter var Mayaa mycket trött och jag varm och i behov av en dusch. Jag stängde in Mayaa i sovrummet med ett tuggben och gick till badrummet. En gång var hon på dörren för att försöka komma ut men ingen gråt eller klagan. När jag kom tillbaka efter duschen låg hon på sängen och tuggade, inte på tuggbenet men på ett par hörlurar som hon fått tag på på nåt sätt! Jag bytte mot tuggbenet, klädde på mig, stängde dörren och gick för att fixa lite lunch till mig. När jag öppnade dörren igen hade Mayaa somnat i vår säng och där ligger hon än. Ganska bra utfall måste jag nog ändå säga.

Mayaa lär nog sova ett tag till, så mycket som vi har tränat idag! Nu fattas bara husse som är i London över dagen.

Tidningstjuv!



Ser ni hur dörren är öppen till tidningssorteringen och en tidning sticker ut? Ser ni Mayaa som helt frenetiskt massakerar en tidning? Ja, ni förstår kopplingen och kan säkert ana hur detta gick till.

måndag, augusti 24, 2009

Solstrimmor




Mayaa väljer nästan alltid att lägga sig i solen om hon kan. Är det ett arv från den afrikanska kontinenten tro?




Fina Mayaa




Hemma i stan igen

Mayaa is back in town!


Efter en vecka i Värmlandsskogarna är vi tillbaka i Uppsala igen. Mayaa blev påtagligt glad att komma hem igen men det var bums i säng, eftersom vi kom hem mitt i natten.
Igår när vi vaknade upp hade de tvåbenta ingen frukost hemma, så efter att Mayaa hade ätit sin tog vi drive-in-frukost på McDonald's och åkte till skogen och avnjöt bagels i solen. Mums!

Denna vecka jobbar Gustav och Lina är hemma. Imorse tog Mayaa längsta sovmorgonen någonsin. Hon släpade sig upp när matte sa att det var mat men åt ingenting. Vårt matvrak matvägrade! Däremot han hon kissa inne två gånger för att matte inte var snabb nog. Efter det var Mayaa rätt nöjd och lade sig och sov medan matte åt frukost. Hon sov till kl 11! Har aldrig hänt förut. När hon då vaknade var hon vrålhungrig (såklart) och mycket pigg och leksugen.

Vi hade bestämt playdate med Lyra, en 2-årig ridgeback ett kvarter bort och Lina och Lyras matte Emilia satt i trädgården på Emilias bakgård och tittade när hundarna lekte. Förra gången de sågs tyckte Lyra att Mayaa var ganska äcklig men nu var hon intressant. Det var gulligt att se hur Lyra lade sig ned och lekte med Mayaa för att Mayaa skulle komma i jämnhöjd! Mayaa fick även jaga Lyra men var förstås inte snabb nog och började gny och skälla när hon aldrig hann ikapp. Den lugnare ligg-leken passade bättre!

Tyvärr finns inga bilder från denna träff men däremot kommer lite gott och blandat från andra tillfällen.

Lek och mys med Alba & Zorro på landet i Värmland



Mayaa slappar i bia-bädden





Puss på Gustav vid Fyrisån

Mys i Gustavs famn i Öregrund

När det är riktigt varmt väljer man skuggan



På gamla pumpen i trädgården i Öregrund



måndag, augusti 17, 2009

Long time - no blogg

Det var länge sedan vi berättade om Mayaas fart och framsteg. Detta blir en mycket lång uppdatering.

Hon gör de vanliga sakerna som växer, äter, leker, sover, gör toalett inomhus och utomhus.
Hon tycker dessutom att det är kanon att hoppa upp med framtassarna på bänkar, stolar och bord för att bättre få en överblick över vad som finns där - förhoppningsvis ätbart. Matte och husse blir arga och säger till men Mayaa bara tittar oss i ögonen, viftar på svansen och ser ut som om hon förväntar sig godis från oss, eftersom bordet inte erbjöd nåt. Mycket beröm när alla fyra tassar är på golvet men det där med att alltid hålla kvar dem där är det en bit kvar till att uppnå.

Mayaa har fått många smeknamn som sötnosen, lilla loppan, maysan, mays (en gång), finhunden, lilla vän, lillrumpa, pirayan, matvraket och många fler därtill. Hon lyssnar dock förvånansvärt väl till Mayaa och kommer alltid och undantagslöst när man ropar på henne! Glatt galopperande fram till oss och svansen går som en piska när hon får en godis.
Vi ska njuta av dessa perfekta reaktioner på inkallningssignal så länge det varar. Har en känsla av att vår tuffa, nyfikna lilla tjej snart kommer att upptäcka att världen inte alls är så läskig att upptäcka på egen hand...

Att vår lilla dam är en bestämt ung dam förstod vi tidigt. Hon berättar tydligt och klart vad hon tycker om saker och ting. Variationen är stor och det sträcker sig från att "prata" när hon stolt kommer och visar att hon kan bära, till skall när hon vill få igång Linas systers labradorer att leka, till yl/gnäll när hon tycker att maten/godbiten borde ha kommit för länge sen, till riktiga morrningar när vi t.ex. lyfter henne när hon inte är på humör.
Tillsammans med dessa djävulusiskt vassa valptänder kan hon ibland vara ett veritabelt monster när hon är på humör. Man kan bli så arg när det gör så ont! Men det enda som i de lägena hjälper är att vara lugnare än lugn och strunta i hennes utbrott. När allt kommer omkring, kommer utbrotten endast när hon är övertrött och inte riktigt har hjärnan med sig för att tolka verkligheten.
Sanning att säga använder hon dock munnen och tänderna till allt. Vi får många pussar men lika många hål på kläderna. För att vara så snabblärd på så mycket tycker vi att hon är förvånansvärt långsam att förstå att det gör ont när hon biter i oss. Vi har börjat med systematisk hanteringsträning där hon får förstärkning varje gång hon väljer att inte bita i oss och det har hon fattat snabbt. Allt där godis är inblandat fattar hon fort! Vi klipper klorna ungefär var tredje dag och de senaste gångerna har hon legat mycket still och bara väntat på berömet och godiset. Det är superskönt att klippa klor under de omständigheterna!

En hit jag kan rekommendera (men inte för mycket för att det innehåller socker) är böcklingpastej! Mayaa lärde sig "gå och lägg dig" (på hennes filt) på endast två träningstillfällen när den var framme =) Böcklingpastej finns på tub, vilket är mycket praktiskt både att ha i fickan och för att man kan portionera ut både små och stora mängder om man vill. Vi hade tänkt oss leverpastej, som finns i samma typ av förpackning men det fanns inte i den affären, så vi provade böckling istället. Funkar mycket bra!

Mayaa är också en riktig myshund! Hon älskar att gosa och sitter gärna i knät och ömsom gosar, ömsom hämtar lite ny kraft och ömsom somnar. Hon stryker sig också som en katt mot benen och vill gärna gå mellan benen, så att båda sidorna kan strykas samtidigt! Hon buffar också med huvudet mot armen för att komma under och kunna lägga huvudet i knät.

Mayaa älskar att leka och den bästa leken är att hitta saker att bära och bita på. Vi försöker uppmuntra henne att bära på så mycket som möjligt men ibland kan det bli lite magstarkt när hon hittar ett äckligt papper i parken som man inte vill veta var det har varit, ett halvt torkat och ingrusat tuggummi, en förhårdnad fågelbajs. Det är bara att hålla god min och byta mot en godbit. Det värsta är ändå när hon hittar chokladpapper, för man vet aldrig om det är nåt kvar (vilket det har varit en gång, fast Mayaa inte fick något i sig).
Hon är även lite av en skofetischist och norpar gärna skor som hon stolt bär iväg och sen biter på för allt vad hon är värd tills vi hinner ikapp. Hemma står numera alla våra skor bakom stängd dörr.

Hon älskar även att vara i skogen och är en riktig liten skogsmulle eller för all del scout. Alltid redo och visst överlever man i skogen, eftersom det mesta går att äta. Bär går inte av för hackor och Mayaa har redan upptäckt tjusningen med hallon, smultron, krusbär, vinbär och blåbär. För att inte tala om äpple, nektarin och morot. De senaste kanske inte så vanligt förekommande i skogen. Kattmat går inte heller av för hackor och då kommer jag in på Mayaas stora obesvarade kärlek - Smilla.

Smilla är Linas föräldrars kattunge, som inte är speciellt förstjust i hundvalpar. Smilla är väldigt nyfiken på Mayaa - på avstånd. Så fort Mayaa kommer för nära morrar och fräser hon och slår med tassen (klorna in än så länge) om hon kommer åt. Och Mayaa är helt förälskad. Hon viftar så hårt på svansen när hon ser Smilla att den går som en propeller. Hela kroppen är med i rörelsen, så att hela Mayaa ser ut som en levande makaron. Och hon gör allt för att Smilla ska smälta. Hon inviterar till lek, hoppar, springer, hämtar en leksak, skäller (det gillar inte Smilla!), låter, åmar sig och kråmar sig och gör sig till. Hon vill så gärna och Smilla bara tittar från den högre plats där hon har placerat sig, fräser och ger sig av när Mayaa blir för jobbig. Mayaa ger sig då genast fram till platsen där Smilla nyss låg och nosar och nosar och viftar hela tiden på svansen.
Det kommer nog ta ett tag innan det här hat/kärlek-förhållandet hittar en balans.

Nu är vi i norra Värmland på semester och här finns även Linas systers labradorer, Alba och Zorro som är 5 år. De är de perfekta hundarna med tanke på Mayaa. De tålmodiga och snälla, bryr sig inte om Mayaa när hon håller på men säger ifrån när hon går över gränsen. De låter henne upptäcka saker själv men håller hela tiden koll, speciellt Alba som är som en mamma. Zorro är godmodig men kan säga ifrån på skarpen när Mayaa biter för hårt i hans svans eller försöker ta hans sak. Alba är den som leker mer med Mayaa och hon balanserar hela tiden mellan lek och fostran, "kom igen nu leker vi och har kul men du får inte ta dig några större friheter, få så gör man inte när man är en liten plutt som du". Mayaa får sova hos dem men inte alltid och hon kollar hela tiden in vad de gör. Därför är det också så skönt att Alba och Zorro är trygga vuxna hundar som inte besitter några rädslor eller hetsar upp sig i onödan. Eftersom Mayaa naturligt är så nyfiken och framåt är det roligt att hon kan fortsätta utvecklas så även med eller med hjälp av andra hundar.

Ett typiskt Mayaa-beteende är detta: igår hittade hon en sopkvast som stod i hallen och självklart tänkte Mayaa att det bästa sättet att hantera den är att bita i borsten. Hon satte igång med liv och lust och drog till, så att hela kvasten välte och ramlade ut genom dörren. Mayaa blev förvånad och hoppade undan men var strax på den igen - det var ju lättare nu när den låg ner!
Detsamma gäller damsugaren, stora väskor, plåt på marken m.m. En gång råkade ett kompostgaller välta över henne (undrar varför, kan det ha haft nåt att göra med Mayaas sätt att attackera saker med tänderna?) och visst blev hon rädd men så fort hon hade hoppat undan och gallret hade hamnat på golvet klev hon resolut på det och började nosa (hon letade efter godis p.g.a. att hon tidigare hade fått köttbullar på gallret).

Nu får det vara nog för den här gången. Nästa gång utlovas bilder.

söndag, augusti 02, 2009

Växer

I fredags hade Mayaa varit hos oss i en vecka och hunnit bli 9 veckor. Då märkte vi att innersta hålet på halsbandet hade blivit lite för trångt. Milstolpe!

Första turen i baksätet


Mayaa är cool i bilen. Hon har även åkt ensam i baksätet och det har funkat fint.