söndag, januari 31, 2010

Helgen

Idag blev Mayaa nyfiken när jag borstade tänderna och det såg ut som om hon undrade vad det egentligen var som hände där i handfatet. Så jag lät henne kolla och det hela slutade med att hon drack vatten från kranen i handfatet! 

Tokigt men roligt! Hon gjorde det en gång till senare och då tog Gustav kort med sin mobil. Vid tillfälle får han lägga upp bilden. 

I övrigt i helgen har Mayaa varit på skogspromenader och miljötränat på stan. När vi var på stan fanns det mycket att titta på men Mayaa skötte sig jättefint och var på gott humör hela tiden. Vi såg hundar - även på nära håll och hon skällde inte en enda gång! Hon såg duvor och Gustav och Mayaa kom riktigt nära utan att hon gjorde en ansats att springa mot dem. Gustav hade perfekt känsla och timing när de tränade. Det är så skönt när Mayaa får lyckas. Det är också tur för oss att hon är så träningsvillig och tycker att det är roligt att samarbeta.

Hemma kan hon dock slå dövörat till och förutom att hon är en mattjuv tar hon ju gärna andra saker också. Som inte är hennes. Som t.ex. mattes tofflor. De är en hit! De är i plast men med mysigt foder inuti och Mayaa bär iväg med en toffel och börjar smågnaga på fodret. Visst säger vi åt henne men ibland kan hon bära dem till oss som för att visa hur duktig hon är.

Jag har börjat undra om hon trots vår idoga uppfostran på nåt sätt faktiskt inte har fattat att hon inte får ta vissa saker, eller om hon är fullt medveten om det men tycker att det är värt det. Säg det?

Mayaa och jag har övat på stanna kvar hemma. Det går bra att gå ifrån henne framifrån så att säga, även in i ett annat rum men att gå bakom henne är svårt. Då vill hon gärna flytta sig lite så att hon ser. Gustav har tränat detta mer och både hoppat och tokat sig och gått på alla fyra framför henne och det klarar hon fint. 

Jag övade på att hålla fast utan att tugga idag och det gick bra med allt jag gav henne tills jag gav henne en tom toarulle. Den ville hon absolut lägga sig ner och bita på. Hon brukar få såna fulla med godis. Vi knyter ett långt snöre runt dem och lägger dem t.ex. högt upp, på en dörr eller långt in under något, så får hon klura ut hur hon ska få tag i dem. Och självklart biter hon ju sen sönder dem för att komma åt godiset. Alltså, när jag skulle träna hålla fast utan att tugga var det andra signaler som var starkare och Mayaa började bita. Men efter en stund fattade hon galoppen och höll still. Jag minskade dock på tiden och det räckte med att hon höll någon sekund eller två.

I övrigt har vi slappat alla tre i soffan framför tv:n och bara tagit det lugnt. Det har varit såå skönt. Jag har blivit lite förkyld och därför passar denna aktivitet utmärkt just nu =) Och Mayaa också för den delen. Hon är den som är experten på att bre ut sig och utnyttja en soffa till max.

Ska nog gå och utföra denna aktivitet nu!

fredag, januari 29, 2010

Vinterpromenad

Vi är nu hemkomna från vinterpromenad i skogen - jättehärligt tyckte alla medverkande! I mitten min underbara pappa Sven-Eric som är hela familjens hundhjälte, som tar hand om, myser med, går ut med och utfodrar alla hundar när deras husse och mattar är på jobbet.



Jobbar, jobbar och sover, sover

Fyra hundar på en gång - och jag vid mitt skrivbord. Det är lite trångt och varmt här inne. Men alla vill absolut vara i samma rum. Inte finns det filtar nog till alla heller, så jag har gjort en omtolkning av hundtäcken och gjort om några till liggunderlag. Mayaa verkar nöjd ändå. Hon har sin kudde i alla fall.

Lyra & Mayaa

Alba & Zorro

torsdag, januari 28, 2010

Trötta

Två trötta ridgebacks efter dagens eskapader i skogen. Lek och spring i djup snö har gjort energiknippena till två urladdade batterier.

Lyra överst och Mayaa underst

Fåtöljen


Mayaa älskar sin fåtölj. Den var vår från början men Mayaa gjorde den till sin väldigt fort. Hon är nu egentligen för stor för den men vägrar inse det.

Förra veckan

Ensam - trist!

Längtar efter familjen: Gustav är i Norge och Mayaa har sovit över hos mina föräldrar. Själv sov jag i stor, tom säng och möter nu morgonen utan glada svansviftningar. Trist!

tisdag, januari 26, 2010

16-RR-promenad

I lördags var vi på RR-prom en bit utanför Uppsala. Vi var där ett par gånger med vår förra hund Timja för några år sen och nu var det premiär för Mayaa. Det var rekordmånga hundar där, 16st Ridgebacks med sina familjer - jätteroligt!

Vi åkte dit med bästisen Lyra och matte Emilia och tränade på kontakt och att gå fint i koppel med många störningar =)

Mayaa var så duktig, gick mestadels fint i koppel och hälsade fint på några hundar. Jag tyckte hon skötte sig bra socialt. Hon var nyfiken men inte framfusig. Hon var lugn och hövlig mot de äldre, sökte lite trygghet mellan mina ben när en 55-kg-hanne var lite för intresserad.

Efter promenaden var det några som släppte sina hundar för lek. Mayaa fick leka med tre andra tikar: Lyra som var äldst och höll lite ordning, en 1,5 årig (tror jag) och en som var precis lika gammal som Mayaa. Hon hade jätteskoj och lekte och busade med de andra. Det var dock ingen tvekan om att följa med till bilen när vi skulle åka och det känns skönt att hon fortfarande hellre väljer flocken än lekkompisar när det gäller.

Mayaa sov sen hela kvällen som en stock! Det tar rejält på ett litet valphuvud att hålla sig på alla fyra och koncentrera sig när det är så många nya hundar och människor omkring!

fredag, januari 22, 2010

6 månader senare...

Oj, oj, oj.

Livet går men bloggen står still.

Vi är ju inga bloggare i ordets riktiga bemärkelse. Själv tycker jag att det det är roligast när jag kan lägga upp bilder men det tar ju sjuuukt lång tid och redigeraren är inte ok. Att jag dessutom är dåligt på att fotografera gör ju inte saken bättre.

Men men sånt är livet. Det är till för att levas: med hunden i soffan eller i skogen eller på träning och inte framför datorn mer än de timmar man spenderar där i jobbet varje dag =)

Nåväl, jag vill ändå be om ursäkt till alla som har tjatat och undrat om vi har lagt ner.

Men det har vi inte! Det kommer bara bli såna här perioder när bloggen kommer allra mest längst ned på prioriteringslistan.


Inga foton nu men ett par snabba meddelanden:

Mayaa väger ca 26-27 kg

Mayaa har fått sin andra rabiesvaccination och kan testas för antikroppar i början av maj

Mayaa har utvecklats till en riktig myshund tillika mattjuv

Mayaa är nästan 8 månader och har klivit ur mesta av valpstadiet och kommit in i tonåren, vilket bl.a. innebär:
  • Hon skäller ut det mesta som verkar läskigt typ hundar, människor, tavlor m.m. (som för övrigt alltid har funnits där och aldrig gjort Mayaa förnär)
  • Osynliga och mindre osynliga fläckar har blivit såå intressanta att lukta på
  • Knäck i öronen förekommer selektivt när Mayaa har något roligare på gång än att t.ex. komma på inkallning
  • Hon hon har större uthållighet och koncentration och flamsar inte runt och valpbiter i allt längre. Hon har stillat sig även om hon får tokryck ibland och tar en leksak och far runt i vardagsrummet och upp och ner i soffan i hundra knyck.

Mayaa har fått ställa upp som övningshund till Linas syster som utbildar sig till hundinstruktör. Och visst har Mayaa fått högsta betyg! Alla på kursen tycker att hon är så duktig.

Mayaa älskar fortfarande mina föräldrars katt, Smilla, som har börjat att försiktigt närma sig Mayaa. Häromdagen gick Smilla och hämtade sin favoritleksaksmus och lade den framför Mayaa. En annan dag satt de båda i sängen och bara tittade på varandra i 5 minuter. Framsteg!

Mayaa älskar också att träna och nu när hormonerna rusar runt tränar vi mindre viktiga saker men som är lika roliga, som t.ex. trix. Mayaa kan gå slalom mellan benen, stänga skåpluckor och kökslådor och göra give me 5. Hon hämtar också saker man pekar på om man ber henne och hon har hittills plockat upp allt. Och det är allt från nycklar och vantar till cykellysen och korkar.

En sak som jag tränar lite mer på riktigt är att Mayaa ska hålla saker i munnen utan att tugga på dem. Härom veckan gav jag henne ett papper och hon höll så försiktigt och tuggade inte alls! Däremot var ju pappret förstört för det var rätt så nersaliverat men det får man ju räkna med.

Nu är det slut för idag. Jag måste återgå till jobbandet.

So long!

/Lina