Dagisbilder

Mayaa har nu varit två veckor på dagis och allt går bra. En av sakerna som har känts viktig är att Mayaa kan slappna av på dagis och inte hela tiden är uppe i varv. Det har inte varit några problem alls. Tvärtom är hon och Lyra, som hon delar box med, några av de hundar som har lättast att ta det lugnt. Skönt!

När man hämtar hundarna är det lungt och tyst och det har även funkat bra trots att Mayaa löper. Hittills har inga hanhundar reagerat.

Här är lite bilder som dagispersonalen har tagit.

Nyfiken Mayaa

Kompisar

Lyra & Mayaa

Djungelboxen

Löp - på riktigt

Nu har Mayaa börjat löpa igen. På riktigt den här gången. Vet inte vad det var för gästspel det där endagslöpet för ett tag sen men nu är det igång som det ska för andra gången i hennes liv.

Löpet startade i onsdags, en vecka innan Mayaas 17-månadersdag. 7 månader sedan förra löpet.

Hunddagis

Mayaa har börjat på hunddagis!

Hon började i måndags och kommer vara på dagis 2 dagar i veckan, måndagar och tisdagar. Hon delar en stor box med bästa kompisen Lyra. Den här veckan har hon emellertid fått skolas in ensam, för att Lyra har hosta.

Min kära pappa har hjälpt oss med inskolningen, för att dagiset rekommenderade att Mayaa skulle börja lite lugnt och inte med heldag. I måndags var hon där fyra timmar och igår drygt fem.

Enligt rapport har allt gått bra och Mayaa har fått leka med en annan Ridgeback, 3 år, och en Pitbullvalp på 7 månader. Mayaas devis är ju att det alltid går att leka och hon har ju alltid lekt bra med alla typer av hundar.
Det som var kul och lite nytt för oss att höra var att Mayaa var i total kontroll igår när hon lekte med Pitbullvalpen. Hon kontrollerade att han inte var för framfusig och lyfte även upp honom när han behövde. Det säger en hel del om att Mayaa inte är "minst i hagen" längre.

Vi är hittills mycket nöjda och hoppas att Mayaa kommer att fortsätta trivas på dagiset. Förhoppningsvis slutar Lyra hosta snart och kan komma med på måndag.

Viltspår 4

I söndags gick vi det fjärde träningsspåret för vår instruktör Lennart Nordlander. Det var en månad sen Mayaa gick senaste spåret. Då arbetade hon koncentrerat och med fokus. I söndags slet vi hela spåret!

Spåret var lika långt som vid anlagsprovet och Mayaa började mycket intresserat men det fanns rådjur i närheten, så nosen åkte fort upp och sen var det bara det som Mayaas hjärna brydde sig om. Hon avbröt sig ofta och gick upp på höjder för att spana efter rådjuret. Det blev många tillsägelser och varje gång gick hon kvickt tillbaka till spåret men så avbröt hon sig igen, gång på gång. Hon såg även en ekorre i ett träd som hon jagad efter. Hon blev lite låg efter ett tag med så många tillsägelser om att inte leta vilt i luften, så hon behövde även lite uppmuntran för att fortsätta på spåret.

Lennart sa det att, visst var det jobbigt men även bra, för att Mayaa måste lära sig att det är spåret som är uppgiften och inte ok att spana efter vilt på annat sätt. Han ansåg att hon har mycket jakt i sig och det har vi ju redan märkt. Slitsamt, men samtidigt nyttigt! Bra för oss att lära oss se skillnad när hon fortfarande följer spåret och när hon avbryter. Också bra att i träningsspår få öva på motgångar. Sista biten spårade hon dock bra och var glad när hon kom fram till klöven!

Vi bokade in ett träningsspår till, samma vecka som vi har anlagsprovet. Får se då om Mayaa är mer fokuserad på själva spårandet.

Fårskinnsfällen

Mayaa njuter av sin nya filt - en fårskinnsfäll. Vi köpte den när Mayaa var riktigt liten, för över ett år sen. Matte tänkte i sin enfaldighet att valpen skulle tycka det var jättemysigt att sova på den mjuka fällen.

Bara det att valpen Mayaa hittade på hundra andra saker med fällen än att sova på den. Mest uppskattat var att attackera den och rycka stora tussar från den med de små sylvassa mjölktänderna.

Fällen fick förpassas till bokhyllans översta hyllplan i väntan på mindre stormiga tider.

Gustav gjorde ett nytt försök med fällen för några dagar sen. Någonstans djupt i Mayaa fanns valpminnet från svunna tider och hon tog sig en tugga av det mjuka, vita. Som tur var tog både Gustav och jag henne direkt på bar gärning. Spontant och unisont röt vi "Nej!" och Mayaa fick sig en oplanerad dubbel tillsägelse. Förvånad såg hon upp på oss och slutade på en gång. Sedan lade hon sig på fällen och har gjort det ofta sedan dess. Kanske hade den dubbla tillsägelsen dubbel effekt?

Måste erkänna att Mayaa ytterligare en gång har försökt ta sig en tugga men dumt nog gjorde hon det precis bredvid Gustav som inte tyckte det var en bra idé. Dock är de ihärdiga bitattackerna från förr faktiskt bara ett minne blott och Mayaa njuter av den mjuka vita fällen och, till mattes förtjusning, sover numera på den.

Bus och lek

Åkte till hundhagen idag och där var det massa skojiga hundar. Mayaa njöt av att få vara social igen och få sträcka ut och leka och busa! Hon lekte både jaga-leken och brotta-leken, dragkamp-leken och tugga på leksak-leken. Vi åker dit imorrn igen!

Hostfri

Nu har Mayaa varit hostfri sedan i måndags och det är så skönt att hon är frisk! Nu har hon rätt mycket spring i benen att bli av med =)

Vi har upptäckt att hennes slanka midja har blivit lite mindre slank under sjukveckan. Inte tänkte vi på att minska maten när hon inte rörde sig lika mycket. Men nu är det ändring på det och det kommer ju göra sitt till nu när hon får röra på sig mer igen!

Höstpromenader

Hösten är här på riktigt med sprakande löv på träden. Det är inte så kallt än men Mayaa får ha täcke på sig, eftersom hon hostar. Hon blir dock hela tiden bättre och hon är i princip uppe på sin vanliga energinivå. Så länge hon inte är hostfri håller vi henne ändå stilla. Det blir bara koppelpromenader.

Några vanliga platser vi brukar promenera vid:

Fyrisån

Stabbyskogen

Tillfrisknande

Mayaa börjar återhämta sig från hostan (peppar, peppar...). Hon har inte haft feber men har hostat slem. Sovit mycket. Man vet ju själv hur det känns med virus i kroppen.

I natt hostade hon ingenting och idag har hon nästan hostat en gång. Det är bättre än igår, som var en förbättring från i förrgår.

Hon har även tagit initiativ idag till att leka med en leksak, något som hon inte gjort på samma sätt nu när hon har varit sjuk, men som hon vanligtvis gör varje dag annars. Tolkar det som ett tecken på tillfrisknande.

Hosta

Blogguppehåll på ett tag. Matte och husse har bl.a. varit på semester i New York!

Tillbaka i ett höstkallt men vackert Sverige och idag väntade den spännande dagen då vi, tillsammans med många från Mayaas kull, skulle åka till Enköping för mentalbeskrivning - MH.

Vi trodde att Mayaa hade satt något i halsen imorse för att hon "harklade" sig flertalet gånger. Tänkte inte mer på det, gick ut på prom som vanligt och åkte iväg för MH. Väl framme fortsatte Mayaa att hosta och de mer erfarna hundmänniskorna sa direkt att det där är nog tyvärr kennelhosta. Hon hostade lite slem också. Så det var inget mer med det än att stoppa tillbaka Mayaa i bilen och hoppas på att få en reservplats för MH längre fram i höst.

Så typiskt, när hon heller inte har börjat löpa!

Vilken besvikelse när man har sett fram emot den här dagen jättelänge! Det positiva var att vi ändå kunde gå med och se andra beskrivningar. Vi hann med Mayaas bröder Leo och Nelo, vilket var mycket roligt att se!

Nu ska Mayaa hållas i stillhet och värme och vi hoppas innerligt att hon inte blir sämre och att hon tillfrisknar fort.