Löp december

Mayaa började löpa i måndags 5 december. Ganska precis sju månader efter förra löpet.

Helt ok än så länge. Får se hur länge det håller i sig. Slickar och gör sig ren väldigt ofta. Är lite mer skällig/vaktig när hon hör ljud, vilket känns igen från förra gången. Hon är oftast glad och pigg när vi är på prom men kan ibland vara lite trött. Hon går mycket bättre i koppel! Hon sover rätt mycket också, vilket jag antar har med hormonerna att göra.

Mötte Melker utanför dörren igår. Han verkade mest allmänt glad åt att se Mayaa (han är ju kastrerad också). Mayaa var däremot måttligt intresserad. Hon hälsade men gav inga lekinviter och sa ifrån när han var för ivrig. Antar att det också har med löpet att göra.

Hon har ju kvar det här med att skälla på hundar i möten i koppel framifrån (så himla konstigt egentligen, eftersom hon ju oftast ändå helst vill leka med andra hundar när tillfälle ges). Det är nåt med de här framifrånmötena i koppel. I vilket fall är det bara att hoppas på att det inte eskalerar som det gjorde efter förra löpet. Då var vi i och för sig oförberedda på den vilding som utbröt ur Mayaa. Nu vet vi ju att det sker och försöker förebygga så mycket vi kan.

Första adventshelg på Börjehia

Vi har haft en första adventshelg i stugan i Värmland. Jättemysigt! Helena och Victor följde med. Tanken var att det skulle bli skidåkning i spåret på Långberget men utan natursnö fick grabbarna ta sig till Torsby och prova skidtunneln. Jag med 29-veckorsmagen höll mig på fötterna.

Mayaa har haft det bra. Hon blir alltid så glad när vi kommer till Börjehia! Vi har gått långa promenader i skogen och vid älven. En morgon kom en lösspringande hund in på vår tomt. Vi kunde kalla in honom och då såg vi att han hade både reflexhalsband och gps på sig. Efter en liten stund kom som vi anade hans förare - de var på jakt.

Även Mayaa har haft fullt upp med alla viltdofter i skogen. Med hennes jaktinstinkt undrar jag ibland hur hon hade artat sig som jakthund.

Lyra har löpt en dryg vecka. Det är inte otroligt att Mayaa kommer börja löpa snart. Senast var i början av maj. Ikväll har hon varit lite orolig i kroppen och bäddat en hel del i vår säng. Behöver inte betyda nåt men kan också vara tecken på att det är på gång.

Spår igen

I söndags var det dags för nästa spår. Jag lade ett kort rakt med lite godisbitar i spåret och gömde mig sen bakom en sten.
Mayaa spårade nästan linan ur händerna på Gustav, så ivrig var hon. Hon glömde/hoppade över alla godisar och spårade direkt fram till slutet. Kul!

Nästa gång blir spåret längre och lite svårare kanske. Hon får ju inte tappa sugen för att det blir för lätt.

För övrigt blev det inga följder av chokladen Mayaa fick i sig. Veterinären hade rätt i sin bedömning att det inte var någon fara längre efter kräkbesöket på akuten. Skönt!

Trattkantareller och spår

Idag var vi i skogen och plockade svamp. Det vi hittade var trattkantareller men i mängder!

Innan vi gick på svampjakt lade Gustav ett personspår åt Mayaa. Viltspår är ju spännande och roligt men himla meckigt för oss som måste köpa blod och inte har tillgång till egen mark. Så vi tänkte testa lite med personspår istället.

Gustav gick inte jättelångt och ganska rakt på. Lite godis i spåret. Spåret låg en dryg timme medan vi plockade svamp och Mayaa hade fullt upp i huvudet med alla viltdofter. Det var koppel på henne som gällde.

När vi sedan närmade oss spårstart var Mayaa jättetaggad. Hon visste precis vad hon skulle få för uppgift. Gustav gick och gömde sig bakom en stor sten vid spårslutet och Mayaa och jag tog spåret.

Mayaa var såå glad redan från början. Hon viftade på svansen och satte av direkt. Blev glad när hon då och då hittade en godisbit. Men - hon var alldeles för ivrig och jag lät henne få lite för fri lina först. Jag visste ju att Gustav hade lagt spåret rätt rakt, så när Mayaa började snurra ut åt alla möjliga håll, fortfarande lika taggad och glad, så förstod jag att vi var helt fel ute. Hon började lyfta mycket på huvudet och vittra istället.
Så jag beslöt att vända och börja om från början och hålla linan kort. Det gick mycket bättre! När Mayaa bromsades började hon arbeta bättre med spåret. Hon hittade hela vägen fram och blev lycklig av att hitta husse i slutet!

Nu stensover hon i soffan och vi har fått oss en god lunch på pasta med trattkantarellsås.

Choklad

Inga sommarbilder än som utlovat. Tiden går fort och hösten är här ordentligt nu. Matte gravid i vecka 25 nu, vi jobbar och husse tränar och vi ägnar oss åt Mayaa när vi inte är på jobbet.

Men idag handlar bloggen om en frestande kladdkaka och olyckliga hundägare. Mayaa goffade nämligen i sig av den nygjorda kladdkakan ikväll. Hon hann inte få i sig så mycket innan hon blev påkommen på bar gärning. Hon skämdes som en hund kan man säga. Och vi blev oroliga direkt såklart!
Ringde akutmottagningen på smådjurskliniken i Ulltuna och fick rådet att komma in för att kräka Mayaa. Så vi åkte direkt från middagen med föräldrarna och var på plats ca 15 minuter efter Mayaas efterrättsfynd. Bemötandet var proffsigt och personal och veterinär var jättegulliga både mot oss och mot Mayaa. De var glada att vi kom in så fort. Vi fick lära oss att det tar ca 2 timmar innan det giftiga ämnet når blodet.
Mayaa fick en spruta med kräkmedel och det tog inte lång tid innan hon fick upp både kladdkaka och strax efteråt kvällens middag. Sprutan innehåller också lugnande medel, så Mayaa blev rätt trött medan vi väntade.
Veterinären var nöjd över utfallet av sprutan och bedömde att det inte föreligger någon mer fara för Mayaa, vilket var jätteskönt! Antagligen hade hon klarat den choklad hon fick i sig men man vill aldrig chansa med sådana saker!

Nu är vi hemma sedan några timmar och Mayaa är trött och myser med oss i soffan. Förhållningsreglerna från veterinären är att hon ska vila på tom mage, med tillgång till vatten, under natten och imorrn får hon frukost och aktiviteter som vanligt.

Tanig

Magsjukan som drabbade tjejerna var rejäl! Vi undrar verkligen vad som orsakade den. Ingen annan hund på dagis har varit sjuk, så något smittsamt borde det inte ha varit, även om det känns som en riktig maginfluensa.
Specfodret vi köpte hos veterinären tålde Mayaa inte från början, utan det började om med käkningar och diarée. Det blev helt foderstopp igen. Hon fick bara vatten i 1,5 dygn innan magen var helt tom.

Mayaa var helt slut och sov och sov. Man vet ju hur det känns att vara så där magsjuk. Hon drack dock hela tiden och hade aldrig feber, vilket var jätteskönt!

Nu vågar jag skriva att det äntligen har vänt. Vi satte igång Mayaa med pyttelite mat i helgen, som hon äntligen fick behålla! Från början fick hon typ 5 uppblötta matkulor av specfodret (och kulorna är jättesmå). Sakta har vi ökat på och igår kunde hon äta 50gram per måltid. Idag får hon 70 gram per måltid och hon får mat 6 ggr om dagen. Instruktionen från veterinären är att hon ska vara helt bra i 2 dygn innan vi sakta börjar blanda i hennes vanliga foder igen. Vi blev strikt förmanade att inte börja med det för tidigt (som om vi skulle våga!), det är det felet de flesta gör och så börjar allt om igen.

Även Lyra är bättre och får behålla mat. Jätteskönt! Trots att de går på minimumdiet än så länge har hundarna har fått tillbaka jättemycket energi. Det ser vi som ett gott tecken. Mayaa busar med sina leksaker och tjejerna leker med varandra igen. Det blir dock inga långa promenader, utan Mayaa måste gå upp i vikt igen. Hon har blivit så tanig! Stackars liten! Hon hade ju inte så mycket att ta av från början och nu är hon mager =(

Inte konstigt att hon hela tiden är hungrig och tigger mer än vanligt när vi äter. Nedan är en bild från imorse på hur Mayaa ser ut nu i sviterna efter magsjukan. Hon har blivit så tunn över rumpa och höfter och revbenen sticker ut.

Tanig efter magsjukan

Magsjuk

Mayaa är magsjuk =(

Började igår när hon var på dagis och sen har vi fått gå ut med henne igår kväll och natt. Hon har både kräkts och haft diarée. Det är faktiskt första gången hon är så här dålig i magen. Stackars!
Lyra är också likadan. Vi kan inte alls komma på varför båda skulle vara så dåliga i magen samtidigt. De kanske har hittat nåt äckligt smaskigt ute att dela på som vi inte märkt.

Efter kl. 3 i natt är magen tom och Mayaa har inte haft fler besvär. Hon fick bara vatten sen det startade men vi har köpt Canicur hos veterinären som båda hundarna har fått. Det är tuggtabletter som stoppar diarée och kräkningar. De var goda tyckte både Mayaa och Lyra! Och så ett specialfoder som är milt som hon ska få lite, lite av nu idag.

Mayaa har i alla fall inte haft feber alls, varken igår eller idag, så det känns bra.

Tillbaka igen

Nu är semestern slut och vardagen har börjat. Lägger upp lite bilder från sommaren senare.

Mayaa är inte längre skendräktig och alla hennes udda beteenden har börjat minska. Hon bäddar t.ex. inte alls längre. Inte för att det är så kul att semestern är slut, men det känns på sätt och vis bra att vara tillbaka i stan, för nu kan vi verkligen träna på att gå fint i kopplet och på hundmöten igen. De inträffar ju i princip varje gång man går på prom.

Mayaa är tillbaka på dagis den här veckan. Men idag och imorgon jobbar jag hemma och har Mayaa och Lyra hemma hos mig. Mysigt!

Nya grannar

Det har flyttat in nya grannar på vårt våningsplan. Ett par med en 1-årig kastrerad Pitbullhane som heter Melker. Riktigt glad, social och valpig hund! Han är levernos med en stålgrå/brun färg, precis som Weimaraner brukar ha. Har inte sett sån färg på Pitbull förut, jättesöt tycker jag!

Idag träffade jag och Mayaa på Melker och hans matte utanför vårt hus. Vi bestämde oss för att gå in på innergården och låta hundarna hälsa. Lika bra, eftersom vi kommer att stöta på varandra i trappuppgången. Inte heller så bra att det när hundarna första gången de ses är just i trappuppgången eller i hissen.

Mayaa och Melker hade så kul! Precis samma lekstil, de rusade och brottades. Det var Mayaa som hade kontrollen helt och bestämde över Melker och leken. Mayaa satte igång och avslutade leken efter eget behag, hela tiden tydligt och schysst mot Melker. En gång försökte Melker nosa Mayaa i baken med den gubben gick inte. Min bakdel och där har du inget att göra! blev svaret. Melker en smula snopen men försökte inte igen.

Mayaa hade lite konstiga skendräktighetsfasoner för sig också. Hon sprang in under en bänk och började frenetiskt gräva i gruset ett par gånger. Det gör hon aldrig annars. Det brukar vara Lyra som gräver för nöjes skull medan Mayaa tittar på och undrar om de inte ska leka tillsammans istället.

När det började mullra och åska efter en liten stund bestämde vi oss för att gå in. Och det var precis innan regnet började! Vi åkte hiss tillsammans och det gick superbra. Båda hundarna ganska trötta och flåsiga =)

Jättekul att ha hittat en ny lekkompis som bor så nära! Det lär bli fler lektillfällen på gården och promenader tillsammans.

Skendräktig

Oj, vad hunden inte är sig själv!

Det tycks som om Mayaas vaktbeteende har förstärkts det femdubbla sen hon blev skendräktig. Hon skäller på allt och alla, även sånt hon inte alls brukar göra. Hon är på spänn och reagerar mer på ljud och saker som händer, som hon aldrig gör annars. En dörr som slår, nån som pratar, en bildörr som går igen.

Idag på morgonen: När Mayaa äntligen tog sig upp ur sängen sa jag "Nämen hej, har du vaknat!" varpå Mayaa moffade till och tittade mot dörren när jag ska "hej". Helknasigt!
Vid mogonkissen på innergården: det kommer ut en tax med sin husse från en dörr, 15 meter bort. Mayaa vrålskäller och kastar sig i kopplet. Men hallå, nån måtta får det väl vara! Varken taxen eller hussen gjorde något förnär, gick bara stillsamt och brydde sig inte alls om oss. Mayaa är ju alltid intresserad när det kommer andra hundar, och ibland osäker. Men vanligtvis ser hon hunden och skvallrar till oss. Det där monster-skället-attack-i-kopplet är nytt och vi kan bara tolka att det har att göra med skendräktigheten.

Samtidigt som hon är så vaktig och på spänn är hon rätt slö, sover mycket och är inte så intresserad av maten. Hon avbröt sin frukost imorse för att gå och bädda och gräva i sin biabädd. Sen åt hon lite till innan hon övergav frukosten och gick och lade sig på mattan. Nu sover hon igen.

Jag hoppas, både för Mayaas och för vår skull, att detta går över snart. Hur lång tid brukar det ta? Minns att hon bäddade en del efter förra löpet också, men inte att hon i övrigt var så reaktiv. Det är väl bara att vänta och se och underlätta så mycket som möjligt för henne.

Sommar!

Nu är det verkligen sommar och varmt är det. Vår afrikanska lejonhund flämtar faktist och väljer skuggan.

Det var ett tag sen det bloggades och här är lite vad som har hänt under juni:

Mayaa har fått en fästing som har satt sig fast. Men vi har en suverän fästingplockare så det var lätt fixat.

Mayaa har gått på dagis och det funkar fortfarande jättebra. Fyrislund Petcenter är ett superbra dagis! De har olika veckoövningar och de klickertränar hundarna för stimulering. Det har varit fokus på bakdelsövningar, såsom backa och flytta bakdelen fast framdelen är still m.m. Dagis har även fixat små barnpooler som de fyller med vatten så att hundarna kan svalka sig i värmen.

Kristi himm var Gustav, jag och Mayaa ensam på Börjehia och det var underbart. Fint väder och det enda vi gjorde var att sova, läsa, grilla, löpa och gå på promenader. Precis vad som behövdes just då.

Vi har varit i stugan i Öregrund på helgerna och det är skönt med trädgård. Det är så enkelt att bara kunna öppna dörren och släppa ut Mayaa. Hon har åkt lite i motorbåten och det är stor skillnad från förra året. Så fort vi kom ned till bryggan ville hon hoppa i båten av sig själv. På nåt sätt mindes hon vad syftet var. Hon är duktig i båten. Nyfiken i början och vill titta över relingen men lägger sig sen på sin filt och slappnar av. Ibland kommer nån för oss osynlig doft över vattnet och hon lyfter nosen och vädrar.

Vi promar förstås med Emilia och Lyra och hjälps åt med hundarna när det behövs. Det är fantastiskt att ha så bra vänner och hundsälsskap och hjälp så nära!

Vi löptränar både Gustav och jag (även om matte har slappat till sig på sista tiden, hmm) och Mayaa hänger förstås med. Hon blir hela tiden bättre på att följa. I början av löpturen är hon jättetaggad och vill gärna dra upp i ett högt tempo. Efter hand lugnar hon ner sig och springer mer vid sidan. Vi har köpt som en gördel som man sätter runt magen, med resårband till hunden. Det är jätteskönt tycker jag att ha händerna fria. Vi springer oftast till en hundhage, där Mayaa får vara lite lös, leka om det är nån annan hund där och sen springer vi hem igen.

Vi har firat midsommar på landet med vännerna och deras KATTER. Mayaa överförtjust, katterna kanske inte lika mycket. Dessa katter har visserligen inte träffat något annat djur än Mayaa och från början för länge sen hade vi henne kopplad. De har på nåt sätt vant sig att hon inte är så farlig och därför är de rätt coola ändå och låter Mayaa komma fram och hälsa. Mayaa gör för övrigt inte så mycket annat. Hon vill hela tiden in till katternas rum och när hon väl får, är hon så försiktig och så glad. Går i stor lov runt, lugnande signaler och sen fram och nosar. Sen går hon därifrån. Om hon inte försöker äta kattmaten förstås. Den lockar rätt mycket den med. Det här funkar så länge katterna är stilla och inte rör sig så mycket. Tyvärr lyckades Wilma smita förbi Mayaa en gång och då fick Mayaa fart efter henne. Så fort något springer triggar det jaktinstinkten. Mayaa ville bara leka men Wilma flydde för sitt liv in under en säng. Hon blev nog rätt chockad av att hunden faktiskt kunde springa. Stackarn!


Trodde vi skulle slippa det den här gången men igår visade Mayaa tydliga tecken på skendräktighet. Bädda, bädda, bädda och pipa, pipa. Hon är ju ingen bäddare vanligtvis, så det blir sån stor skillnad. I vanliga fall efter en promenad går hon direkt fram till vattenskålen och dricker för att det är så varmt. Nu springer hon in till sin säng och börjar bädda istället. Hon har redan bäddat ut filtar och kuddar ur sin bia men hon fortsätter ändå. Vi säger faktist åt henne (rätt eller fel??) för annars håller hon på och håller på och går bara upp i varv. Finns den nåt sätt att minska symptomen? Jag tycker lite synd om Mayaa för allt sitter ju i hennes huvud och kropp givetvis.

Nu jobbar vi en vecka till och sen är det semester i fyra veckor i rad!!!! Ska bli sååå sköööönt!
Planera är Öregrund, Värmland: först träff med hundgänget och sen till Börjehia (där det byggs badrum för fullt), en vecka med vännerna i Grekland då Mayaa får hänga med mina föräldrar i Värmland och sen kommer vi tillbaka och åker upp och hämtar Mayaa och tillbringar sista semesterdagarna på Börjehia.

Tiden går....

...och Mayaa har växt på två år. Lyra får stå som referens.

Så här såg det ut första sommaren

Och så här i april i år

Och så här dagen före 2-årsdagen

Liten har blivit stor. I alla fall till växten.

Födelsedag!

Mayaa fyller 2 år idag!

Grattis till kullsyskonen, alla Anzantras Afrikaner, önskar Mayaa med familj. Vi hoppas att ni alla har haft en toppendag.

Mayaa har spenderat födelsedagen på följande sätt:

1. Sovmorgon, gick upp ca 8.45. Bara för att husse och matte gick upp då. Hade kunnat sova lite längre. Morgonkissade, åt frukost och tog den vanliga förmiddagsluren i soffan medan husse och matte åt frukost.



2. Morgonprom och hängde sen lite i bilen medan husse och matte var på Ikea. Där införskaffades Mayaas födelsedagspresent - en stor mjukisflodhäst.



3. Hemma igen, fick lunch och lite frusen köttbulle och sen presenten, Hippo! Hippo fick sig en omgång men förblev hel, vilket var förvånande. Lappen med tvättråd åkte ju förstås som vanligt men tydligen var Hippo rätt mysig för Mayaa använde den sen som huvudkudde.



4. Födelsedagsbus med husse i sängen. Han är bra rolig!



5. Hängde sen med husse och matte på löprunda, fram och tillbaks till mattes föräldrar. Ca 8 km. Rätt trött efter det. Somnade lite på husses fot
   


6. Sedan - det stora födelsedagsbadet, eller snarare ordentlig schamponering och rengöring. Mayaa stod mycket snällt i badkaret hela tiden. Hoppade i på egen hand också. Fick godis förstås. Torkning och sen tokryck i lägenheten, som brukligt efter duschning.



7. Tiggde i köket när det lagades mat. De vitlöksstekta champinjonerna verkade inte nåt särskilt men laxen hoppades Mayaa länge på.



8. Kröp upp i husses knä i soffan framför Champions Leage. Först för att stirra på chipsen och sen för att gosa. Nu sover Mayaa gott i soffan, mjuk och skön och luktar gott! Hon har slutat löpa också. Skönt att slippa tikskyddet.

Två år alltså. Betyder det halvvägs till vuxenlivet?

Fästing

Mayaa har haft sin första krypande fästing för i år. Den hann inte sätta sig som tur var. Nu måste man vara noga med att kontrollera hunden efter promenaderna.

Hormonhund?

Fortsättningskursen i agility är slut och igår kväll åkte vi till banan i Hågadalen för att träna lite själva. Emilia och jag har en plan att försöka träna regelbundet för att hålla igång våra nyvunna kunskaper. Vi tänkte ut övningar och byggde bana tillsammans.

Träningen gick sådär. Mayaa var rätt så okoncentrerad och inte så engagerad.
Kan bero på att matte var lite trött efter lång dag och även p.g.a. löpet. Hon har andra saker som pågår i huvudet just nu antagligen.

Hon har blivit lite mer skällig senaste dagarna. Emilia berättade att hon igår skällde ut en bil, posten som kom i dörren och när diskmasinen lät, vilket hon inte alls brukar. Hon reagerar lite likadant hemma på vanliga ljud som hon aldrig brukar bry sig om. Kan även det ha med hormoner att göra?

Löp igen och vardagsliv

Den 7 maj började Mayaa löpa igen. Än så länge tar hon det med ro. Vi får se om hon blir lika trött efteråt som hon blev förra gången. Tog ett par månader innan hon en dag liksom vaknade till liv och var uppe på sin vanliga energinivå igen.

I övrigt har vi nästan gått klart fortsättningskursen i agility. Vi har övat på byten minsann och blivit lite vassare varje gång. Men fortfarande mycket att lära! Vi ska försöka öva på egen hand i sommar så att vi håller uppe kunskaperna.
Bakombyten är nog min och Mayaas grej. Hon är snabb som tusan, så generellt funkar de bytena bäst.

Vi håller på med bakdelsträning, vilket går ut på att få Mayaa medveten om sina bakben och vad man kan göra med dem. T.ex. flytta dem utan att flytta frambenen, vilket blir lite som motsvarande framdelsvändning när man pratar om hästar. Det var dagis som introducerade denna övning, vilket jag är mycket glad för!

Då matte i dagsläget har det rätt så intensivt på jobbet har Mayaa tillsammans med Lyra fått vara heltid på dagis i ca 2 veckor. Det har möjliggjorts för att Alba och Zorro är i Värmland med mamma och pappa och att deras dagisdagar är tomma.

På valborg var matte och husse på bal på Uppsala slott som brukligt med mattes kör och då fick Mayaa vara på sleep over party hos syster Johanna. Hon fick vara med vid brasan och hänga med Linas systrar och syskonbarn. Fyrverkerierna i området bekom henne inte.

Annars är vi ute och promar och löptränar tillsammans och myser förstås! Äntligen verkar värmen ha kommit på riktigt och det är lätt att vara ute. Mayaa njuter också av att ligga i solen på en filt på balkongen!

MH-protokoll

Tyvärr har vi inte lyckats lägga upp MH-protokollet på bloggen men vår underbara kennel Anzantra har det på sin hemsida:

http://www.anzantra.com/sidor/kullar/afrika/mpenzi_mayaa/mpenzi_mayaa_mh.html

MH - mentalbeskrivning

Idag har vi varit på MH utanför Enköping och nu har Mayaa som det kallas känd mental status. MH innebär en massa olika moment som ska frambringa olika reaktioner hos hunden och så beskriver man hur hunden reagerar i de olika situationerna. Mayaa uppförde sig i stort som vi hade trott, utom gällande det man kallar "Förföljande". Där var vi säkra på att hon skulle springa efter trasan som drogs längs marken - men inte! Hon såg den men startade inte alls. Hur reliabelt det momentet är vad gäller jaktlust kan diskuteras. Vi vet ju med säkerhet att om vi släpper Mayaa lös i skogen så jagar hon för fullt. Kanske går inte en MH-trasa upp mot rådjurs- och harspåren in real life! Hon satt ner vid aktivitet/passivitets-momentet men började pipa på slutet när hon hade tröttnat på att inget hände. Reste sig upp och började gå när det var några sekunder kvar av de 3 minuterna. Hon var lite mer tillgänglig i momenten som innefattar kontakt än vi hade trott. Accepterade att bli hanterad och tittad på tänderna och följde villigt med testledaren i koppel. I övrigt mer som vi hade väntat oss: hon skällde ut både "spökena" och människan som försökte leka i skogen, liksom overallen som flög upp framför henne. Hon skällde för att hota men vågade sen inte göra något av sina hot, utan höll sig undan. Som beskrivaren efteråt sa "ingen hund jag skulle bli rädd för". Mayaa hälsade dock på spökena själv när det visade sig vara människor. Hon gjorde en undanmanöver när overallen flög upp och vände samtidigt bort huvudet en sekund, vilket vi fick veta räknas som flykt, just för att hon inte hela tiden höll kvar blicken. När matte hukade sig vid overallen kom hon fram och kollade in den, tog en liten tugga på ena benet och hoppade upp med tassarna på den. Lite kvarstående skräckblandad förtjusning när vi passerade overallen efteråt. Något obehagligt men samtidigt nyfiken. Vid "skramlet" visade hon ingen ljudkänslighet som väntat. Det var tvärtom kul tyckte Mayaa och hon hoppade upp på själva skrammellådan. Det hade vi inte tänkt! Men givetvis inte så förvånande, eftersom hon alltid gillar att hoppa upp på saker, sätta tassarna på och liknande. Ingen kvarstående rädsla men däremot var hon intresserad efteråt och ville gärna kolla om det fanns något mer roligt där! Hon lekte med kamptrasan med glädje, både med testledaren i början och med matte på slutet. Ingen skillnad i lekaktivitet när skotten kom. De två sista skotten satt hon ner och var still. En snabb koll mot stället där skytten var gömd och sen helt oberörd. Ville fortsätta leka när momentet var över! Stort TACK till Marcus som var där och filmade! Det ska bli spännande att se filmen senare. Om vi får reda på hur man på bästa sätt kan lägga upp MH-protokollet på bloggen så gör vi det. Nu sover Mayaa gott efter dagens mentala påfrestningar.

Agility fortsättning

Igår började fortsättningskursen i agiligy för Uppsala Hundvänner.

Vi ska på kursen få lära oss byten: framförbyten, bakombyten och blindbyten. Igår introducerades framförbyten.

Oj, oj, här har matte mycket att lära! Mayaa är rätt känslig och följer dit jag visar - vilket innebär att jag måste visa henne rätt. Inte så lätt.

Mayaa är så snabb och då känner jag att jag måste skynda mig. Problemet då var att jag låg framför henne och kontentan blev att jag visade fel, för att jag i hennes ögon var på väg mot hindret efter. Saktade ner - och blev istället för långsam.

Måste vrida mig i rätt tid och tillräckligt mycket men inte för mycket och inte vara i vägen för Mayaas riktning. Måste också veta själv vad jag ska göra med armarna och kroppen och dessutom hålla reda på vilket hinder vi ska till och efterföljande. Tajming och precision!

Det här är nog mest en kurs för matte! Mayaa kommer ju hoppa och springa bara jag gör det jag ska.

Roligt var att nästan alla från nybörjarkursen går nu på fortsättningen. Bra betyg! Plus några andra som tillkommit. Bland annat ska Emilia och Lyra också vara med men semester gör att de får vänta lite innan de börjar. Toppen också att det är två instruktörer på kursen! Då kan vi delas i två grupper, vilket gör att vi hinner mer.

Hundkurs?

Min syster Johanna är färdigutbildad hundinstruktör och håller kurser i Uppsala med omnejd.

Hennes hemsida hittar ni på http://hundhjalpen.nu/

Finns även i länklistan här bredvid. Mayaa finns med på bild där!

Mayaa med familj önskar henne lycka till med sina kurser och hoppas att hon kommer få träffa en massa härliga hundar och deras människor!

Mayaa på dagis

På dagis får Mayaa göra massa roliga saker och det dokumenteras flitigt. Här får hon göra en upplevelsebana. Hon ser ut som ett barn i en godisaffär - det är så mycket att välja bland, vet inte riktigt vad hon ska ta! Helt plötsligt kommer det nåt nytt framför nosen.

Tack till Fyrislund Petcenter som tar så bra hand om Mayaa och gör att hon trivs så bra!

Gör allt

för att få njuta lite av vårsolen!

Lattjo

Husse är en lattjo person att skoja med. Han uppfinner alltid så roliga lekar! Glida ner från sängen till exempel.

Brunch

Vännerna på brunch och Mayaa bekantar sig lite närmre med nyaste tillskottet i gänget.

Lilla Lovisa

Slaggar lite bredvid våffelbordet

Hårt liv att vara på brunch

Mayaa och Lyra

Några videoklipp på bästa vännerna.

Mayaa ber om lek

Lek i vardagsrummet

Tuggar på ben

Vår i luften

Visst ligger snön ännu på marken och minusgraderna vill inte riktigt ge med sig men nog är våren på väg! Dagarna blir ljusare och undan för undan varmare. Snart slipper man spruckna öronlappar och täcken när man går ut.


Mayaa har mått gott i vinter. Lite ledighet med jul och nyår i Värmland och sen vardag med Lyra och gå på dagis. Promenader i stan, i Eko-parken och i hundhagarna. Leka med hundkompisar och med matte och husse.

Efter löpet i höstas var Mayaa trött och sov mycket. Nu är hon dock tillbaka på sin vanliga energinivå och matte började fundera på hur hon skulle få utlopp för energin. Det resulterade i att Mayaa och jag har påbörjat en nybörjarkurs i agility hos Uppsala Hundvänner. Mayaa har såå roligt och tar sig an alla dessa nya utmaningar med entusiasm! Agility är också så roligt för mig för att man får leka med sin hund.

Nedan lite bilder från vintern.

Gustav och Mayaa vid Klarälven. Mycket kallt var det!

Inne i värmen vid vedspisen på Börjehia i julas.

Delar säng med Alba.

Blödande och lappade öron men Mayaa leker glatt ändå

Lutar sig lite i soffan

Aktiveringsövning med tändstickor som syster Johanna lärde oss. Johanna är numera färdigutbildad hundinstruktör.

Mayaa älskar sin husse!

Att vara nära sin familj är det bästa som finns!

Mayaa och bästisen Lyra

Finns det hjärterum så finns det stjärerum!

Agilitykurs i ridhus i Lilla Blomsberg

Targetövning som förberedelse för kontaktfälten

Gustav belönar Mayaa med en kamp efter att hon har sprungit genom platta tunneln

Kampa är kul det!

Slalomträning med byglar. I början hoppade hon både över och kröp under dem men nu funkar det nästan varje gång.

Jobbar genom pinnarna

Mayaa klarar sig lite på egen hand och behöver inte hela tiden ha mig precis vid sidan för att ha drivet genom hindret

Mot belöningen...

...godisskålen!