Idag var vi i skogen och plockade svamp. Det vi hittade var trattkantareller men i mängder!
Innan vi gick på svampjakt lade Gustav ett personspår åt Mayaa. Viltspår är ju spännande och roligt men himla meckigt för oss som måste köpa blod och inte har tillgång till egen mark. Så vi tänkte testa lite med personspår istället.
Gustav gick inte jättelångt och ganska rakt på. Lite godis i spåret. Spåret låg en dryg timme medan vi plockade svamp och Mayaa hade fullt upp i huvudet med alla viltdofter. Det var koppel på henne som gällde.
När vi sedan närmade oss spårstart var Mayaa jättetaggad. Hon visste precis vad hon skulle få för uppgift. Gustav gick och gömde sig bakom en stor sten vid spårslutet och Mayaa och jag tog spåret.
Mayaa var såå glad redan från början. Hon viftade på svansen och satte av direkt. Blev glad när hon då och då hittade en godisbit. Men - hon var alldeles för ivrig och jag lät henne få lite för fri lina först. Jag visste ju att Gustav hade lagt spåret rätt rakt, så när Mayaa började snurra ut åt alla möjliga håll, fortfarande lika taggad och glad, så förstod jag att vi var helt fel ute. Hon började lyfta mycket på huvudet och vittra istället.
Så jag beslöt att vända och börja om från början och hålla linan kort. Det gick mycket bättre! När Mayaa bromsades började hon arbeta bättre med spåret. Hon hittade hela vägen fram och blev lycklig av att hitta husse i slutet!
Nu stensover hon i soffan och vi har fått oss en god lunch på pasta med trattkantarellsås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar